English | Svenska | Polski | Türkçe | Deutsch | 日本語
Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Lagstiftning

Arbetsmiljöverket har per den 1 April 2008 givit ut nya Föreskrifter om Rök- och Kemdykning, AFS 2007:7. Dessa föreskrifter syftar till att så långt det är möjligt säkerställa arbetsmiljön för brandmän i anslutning till räddningsinsatser.

Rökdykning kommer alltid att vara en av huvuduppgifterna inom Räddningstjänsten men teknisk utrustning som skärsläckare, värmekamera och övertrycksfläktar skapar idag nya möjligheter för Räddningsledaren att använda vid brand. Kombinerade insatser med skärsläckare, värmekamera och övertrycksfläktar visar allt oftare att man effektivt kan bearbeta bränder från en säker position på utsidan av en brinnande byggnad.

Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Rökdykning innebär stora risker och utsätter brandpersonalen för extremt stor belastning. Personalen utsätts för såväl fysiska risker (som stark hetta, explosioner, nedstörtande byggnadsdelar, vassa föremål och fallrisk då sikten är nedsatt eller obefintlig) som psykiska risker på grund av bl.a. extrem stresspåverkan.

I brandröken finns kolmonoxid och en mängd andra skadliga ämnen (gaser och partiklar) i okända koncentrationer. Moderna material, t.ex. plaster, som ofta finns i byggmaterial, möbler och kompositmaterial, ökar hälsoriskerna eftersom de utvecklar mycket rök. Dessutom bildar de en mängd hälsofarliga ämnen då de upphettas. Brandrök kan orsaka andningsproblem och förgiftning.

En omfattande amerikansk forskningsundersökning som omfattade 110.000 brandmän visade på att brandmän löper större risk än andra yrkesgrupper att drabbas av olika cancertyper, främst testikelcancer, prostatacancer, lymfcancerformen non-Hodgkins och benmärgcancern multipel myelom.

Mot bakgrund av ovanstående så bör alternativ till invändig brandsläckning genom rökdykning alltid finnas till hands. Skärsläckning kan många gånger snabbt påverka ett brandförlopp, genom att reducera temperaturen i brandrummet, i syfte att höja säkerheten för en fortsatt invändig släckning med rökdykargrupp.

Arbetsmiljöverket skriver vidare att ”utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ” och att ”Det finns metoder för snabba initiala insatser för utvändig brandbekämpning (t.ex. offensiva enheter *). Det medför att branden, under gynnsamma förhållanden, kan kontrolleras i ett tidigt skede. Därigenom minskar behovet av en rökdykarinsats”.

*) Offensiv enhet (Enl Arbetsmiljöverket): ”En organisationsform som utgörs av två personer vilket möjliggör snabba initiala räddningsinsatser i väntan på förstärkning. Det är viktigt att personalen som bemannar den offensiva enheten har fått särskild utbildning samt övning. En offensiv enhet ställer också höga krav på arbetsutrustningen. En sådan består av ett mindre fordon som bestyckas med minst en utrustning för utvändig brandbekämpning så som skärsläckare, IR-kamera och utrustning för övertrycksventilation samt tekniskt ledningsstöd (skärsläckningskonceptet)”.

Läs mer om

Safer Fire Fighting

Läs mer om

Saving Environment

Läs mer om vår

Metod